I denna uppsats undersöks elevers och lärares attityd till poesi på gymnasiet, då tidigare forskning visat på en negativ inställning. En kvalitativ metod tillämpas vid utförandet av elevenkäter och lärarintervjuer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en övervägande positiv inställning till poesi och att även majoriteten av lärarna har en positiv attityd till poesi. Men många av lärarna har uppfattningen att majoriteten elever inte tycker om poesi. Många elever påpekar dock att de bara tycker om poesi som inte är för svår eller analytisk, en uppfattning som även finns hos några av lärarna.

I detta forskningsproducerande examensarbete undersöks ungdomars attityder till poesi i svenskämnet. Hur ser attityderna ut och ger de speciella förutsättningar för poesiundervisning? Bakgrunden till undersökningen är författarens examensarbete i svenska där forskningens syn på poesi i svenskämnet behandlades. Där framkom att poesi för en undanträngd tillvaro i svenskämnet. Flera goda argument finns för att låta poesi spela en större roll.

Kampen i havet, förhållandet till hästar och reflexioner kring makt ? om att leva poesi och hur en referensbank uppstår för vad man tycker är begärligt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Poesi är en konstform med få regler och fria ramar. Mjukvarukonstruktionär, tvärtemot poesin, baserat på ett rigoröst ramverk med strikta förhållningsregler. Här utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjälp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt språk kan genereras och hur det genererade språket kan bilda poetiska texter med hjälp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska värdet på den genererade poesin undersöks utifrån en objektiv bedömning som sedan jämförs med en läsares subjektiva uppfattning.

Vårt mål med detta arbete har varit att få reda på hur vi kan inspirera elever till att arbeta med poesi. För att komma fram till ett resultat i denna fråga har vi läst litteratur, analyserat läromedel samt samtalat med svensklärare som arbetar med poesi i år 7.Vi har genom vårt arbete kommit fram till att läraren är den största och viktigaste inspirationskällan för eleverna. Utan en engagerad lärare infinner sig inte den rätta poetiska stämningen. Läromedel kan också vara till viss hjälp som inspiration, men då gärna i form av en nypresentation av läraren. Via vår läromedelsanalys har vi nämligen sett att många läromedel, p.g.a.

Loke Carlsson: Spelmusik ? Musikens funktioner i tre datorspelsserierDenna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet är att ta reda på vilka funktioner dennamusik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjälp av dessateorier sammanställer jag sedan en metod för att analysera musiken i några få datorspel. Imetodkapitlet hittar man också en redogörelse för de grundläggande skillnader mellandatorspel och filmer när det gäller musik.

Detta examensarbete behandlar den sufiska poeten Jalal Ud-din Rumis dikter som läromedel inom ämnet religionskunskap. Genom att föra samman de två fenomenen religion och poesi undersöker jag på vilket sätt de förhåller sig till varandra i fråga om kunskap om och förståelse inför livet och världen. Vidare behandlar jag sedan hur dessa kopplingar, mellan poesin och religionen, i så fall skulle kunna användas inom religionsundervisningen. Studien är i huvudsak teoretisk med ett religionsdidaktiskt fokus och kretsar kring tolkningen av två dikter..

Föreliggande studie av amerikanska läromedel om poesiundervisning syftar till att utveckla ett didaktiskt vetenskapligt underlag för svensklärare som vill reflektera kring sin undervisning i poesi. Studien behandlar läromedel avsedda för lärare som undervisar i de äldre åren. Inledningsvis påtalas att det i dagsläget finns mycket lite svenskämnesdidaktisk forskning som lärare kan använda när de planerar för undervisning i poesi. Genom en abduktiv analys utifrån temana poesin som ämne, urval av poesi och lärarens arbetsuppgift studeras läromedel utifrån två teoretiska huvudspår. Frågeställningarna lyder: Hur beskriver författarna ämnet för sin undervisning? Hur ser urvalet av dikt ut? Hur beskriver författarna lärarens arbetsuppgift? För en didaktisk analys av den föreslagna undervisningen har Werner Jank och Hilbert Meyers didaktikteori använts.

I have studied and worked with various joints and interpreted twenty-six of them to small models. I then placed these into a template so that I could record the properties and their expressions.The protocol show what the joint looks like, and what its strengths and weaknesses are. Moreover, they are translated into a freer text, a poem, that describes what I think and feel about the joint.Based on the protocols, I have selected a number of joints which I then interpret into furniture. I have chosen to move forward in slightly different ways with different joints. Sometimes it is the expression of the joint that has given birth to a new idea, it may be the poem itself that led me on to a form, combinations of joints and that I found interesting, and so on.My interpretations are then further translated into new poems that describe what I see and what I feel when I assemble and disassemble each piece of furniture..

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser från 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och härigenom påverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring ämnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Denna studie fokuserar på relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah Yücel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 från Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av Yücels poesi är studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgångspunkt är framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov.

I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolorsanvändning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är attundersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vidinlärning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrånlitteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt atteleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret ochlaborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga.Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen.

The study focuses on the use of poetry in language teaching in the lower grades in the Swedish school. Poetry has a reputation of being an art form with such specific rules and structures that children and teachers think that it is something that they do not have the ability to work with.  The purpose of this study is to get an understanding of how poetry is used in educating children. My research is based on the following questions. To which extent is poetry being used in schools and how is it being used?Can you as a teacher see any effects on childrens language development by using poetry?As a part of my study I have met with and interviewed four different people, who in one way or another is involved in teaching children. Two working teachers in the lower grades, one pedagogical resource and one artist that work with teachers in reaching different goals through the help of aesthetic processes.